Ambulansstölden

Jag blir så j-a trött!
Vad är det för folk som ägnar sig åt sån här idioti?
Det finns vissa saker som retar upp mig mer än nåt annat, och detta tillhör definitivt denna kategori. Vissa saker GÖR MAN BARA INTE!

Till denna kategori hör även folk som kastar sten på brandbilar, eller på annat sätt hindrar ambulans/polis eller brandkår, att komma fram till skadeplatser.
Min hjärna klarar inte att förstå logiken i detta beteende. Det går bara inte............

Rånare?

Det är många som hängs ut i media just nu som misstänkta "helikopterrånare".
Jag har inget emot att det visas upp foto/namn på brottslingar i media, men då ska de vara dömda för brottet, inte bara misstänkta.
Det är bara att hoppas de är skyldiga, annars blir det saftiga skadestånd som ska betalas ut.

Sunday afternoon

Idag har vi varit och storhandlat. Det är tråkigt, men ack så nödvändigt.

Finns det nåt tristare än en tandkrämstub, som man får klämma halvt ihjäl sig på, för att få ut den sista lilla gnuttan? Eller toarullen med endast en liten bit papper kvar, man blir livrädd för att råka ut för en hastigt påkommen magsjuka..................
Ketchupflaskan låter mer än den levererar. Mjölpåsen räcker inte ens till minsta lilla pannkaka, och muslin........ var f-n tog muslin vägen? Osten liknar en skidbacke och är så torr så en sandlåda skulle bli grön av avund.
Men lika härligt är det när man stoppat in allt man handlat, det doftar av alla grönsakerna, det ekar inte i kylskåpet längre. Man tittar på allt det vackra,
för visst är det vackert ändå, med mat?

Hemmakväll

Idag har jag faktiskt shoppat lite. För första gången har jag besökt Stinsen i Sollentuna. Det kommer ju att ta tid att besöka alla gallerior i den här stan,

och nu har jag alltså avverkat Stinsen.

Det var absolut värt att besök. Hittade en hel del faktiskt.

Efter tog vi en fika hos Lillprinsen, så vi fick kramas och pussas lite med honom.

Han var som vanligt på bushumör och ville helst ha lite kuddkrig, det ställer man såklart upp på.

Martin, yngste sonen ringde, han tyckte att det skulle vara väldigt gott med skink/broccolipaj. Ja varför inte, det var ju inget dumt förslag.

Jag har i och för sig aldrig gjort det (konstigt nog!) men det kan väl inte vara så himla svårt.....

Pajdegen fick jag slå upp på Tasteline (en mycket bra sida!), sen behövs såklart broccoli, skinka och ägg. Västerbottenost i äggstanningen är ett säkert kort.

Och jodå, det gick bra! Det var inte alls dumt faktiskt!

Lite vin måste man ha när man lagar mat!

Martin blev också nöjd.

Anna Anka

Anna Anka har fått det mesta om bakfoten. Att ärva en förmögenhet ger mindre status än att själv ha tjäna ihop den. Att gifta sig till en förmögenhet ger absolut noll status. Sverige är ett duglighetsdyrkande land. Det är duktighet som ger utdelning i statusspelet.
Det skriver författaren och vd:n MARIE SÖDERQVIST TRALAU på Newsmill.

Detta är väl den enda vettiga artikeln som skrivits om vår Anna Anka.
Tack Marie.

En vit helikopter.

För ett par dagar sedan flög en vit helikopter rakt över vårt hus. Dom flög väldigt lågt och jag väcktes av ljudet.

Tog ett tag innan man la ihop två och två.

Det var den brömda rånarhelikoptern som var på väg till Arninge.

Säga vad man säga vill, men man är allt lite kluven till detta rån.

Ja, ja, ja jag vet att det är fel, men snyggt var det i alla fall.

Hairspray

Idag har vi hämtat våra biljetter till Hairspray på Chinateatern!

Det ska bli sååå kul att se denna rosade musical.

Rolf Lassgård som kvinna? Ja, varför inte? Endast en riktig karl vågar ta fram sina kvinnliga sidor, eller hur?

Och Morgan Alling har man ju velat se mer av sedan Let´s dance, en överraskningarnas man!

16:e oktober, jag ser verkligen fram emot detta datum!

Höga klackar

Dobidoo fredag kväll, Anna Book studsar omkring på sylvassa, höga klackar, som om de vore jympadojor!
Wow!
Respekt! Jag blir grön av avund.
Asläckert Anna!

Rökningen

Glömde tala om att jag fortfarande inte rökt!
Fast ikväll är jag för första gången lite sugen.......

Rom

Jag vill åka tillbaka till Rom. Och jag vill åka nu!
Vet inte varför jag kom att tänka på Rom just nu. Kanske för att blicken föll på klockan jag förälskade mig i, och bara var "tvungen" att köpa när jag var där.
Rom är den staden som jag totalförälskade mig i från första stund, när man är där befinner man sig i centrum av universum! Så är det bara.
Allt vackert i världen finns samlat här, vart du vänder dig möts du av kultur. Inte sån där snobbkultur du inte begriper dig på. Som bara är till för vissa utvalda, de som kan se djupet i en hundlort. Som hyllade Pierre Brassau.
Nej jag menar "riktig kultur".
Michelangelos takmålning i Sixtinska kapellet tar fullkomligt andan ur dig. Hans Pieta fick mig faktiskt att fundera på att bli religiös.
Alla byggnader, Pantheon med sin otroliga kupol, Peterskyrkan, det finns precis hur mycket som helst att se. Maten, de vackra italienska kvinnorna, språket!

Och för all del, glöm inte Bocca della Verità (Sanningens mun) om du åker dit.
Stoppa in handen på egen risk................

Rökningen.

Den här gången går det riktigt bra! Jag kommer att lyckas! Jag har tagit kommandot över min egen kropp, och det var verkligen på tiden. Att det skulle ta så lång tid att fatta.......
Jag har ju faktiskt bestämt att aldrig mer röka, och det känns inte ett dugg ångestfullt!
Tvärtom, det känns bara skönt.
Men, varför är det så lätt den här gången, lurar det det någon fara bakom hörnet?
Är det något jag inte förutsett, när kommer det stora suuuuget, den hemska abstinensen?

Bäst att förbereda sig på attack!

Älskade barnbarn!

Vi har nyss skjutsat hem en liten prins som faktiskt har varit lite hängig i helgen.

Prinsen är snart 3 år, och farmors stolthet.

Just nu genomgår han en öroninflammation och har det inte alltför lätt.

Vi har lånat honom över lördag/söndag, vi brukar göra det ibland. Man blir så lätt beroende av honom.

Tittar man en enda gång djupt in i hans bruna ögon så är man såld, jag lovar. Efter det måste man ha en liten dos då och då!

Och visst har man hört vad alla far-och morföräldrar tjatat om i alla tider: Barnbarn är livets efterrätt!
Underligt då att man blev så överrumplad, överraskad och hänförd! Var inte alls förberedd på alla dessa känslor som bubblade upp.

När man får egna barn förbereder man ju sig ett bra tag innan, det är ju lite svårt att ignorera den växande magen.

Att bli farmor däremot betyder ju nåt helt annat, man kommer att tillhöra en helt annan generation, tankarna går mer åt till att undra var tiden tog vägen. Och så säger man precis som alla "de andra gamlingarna": herregud vad tiden går fort nu för tiden!

Man ägnar inte så mycket tid åt det där lilla livet som växer i nån annans mage.

Och så anländer han, och man förstår helt plötsligt

att det där att vara Farmor, det är stort det!

Björnbär

Oj!

Någon har rensat upp i trädgården, och hittat en liten buske med björnbär! (Vi bor i andrahand, och det är det inte helt givet vem som ska sköta om ogräsrensing och gräsklippning i huset)

Även en svartvinbärsbuske har tittat fram bland all ogräs. Härligt!

Men vågar man röra dom? Det var ju inte vi som "hittade" dem?

Smoothie

Mixa frusna blåbär, havremjölk och turkisk yoghurt, och ni har världens godaste smoothie!

Joggingrundan

Jag har börjat jogga igen!

Av en händelse hittade min man och jag en fin promenadrunda. Precis lagom lång för att åter väcka min jogginglust.

Gav upp det för ett bra tag sedan, fick alldeles för ont i fötterna. Dags att ta upp det igen, och se hur det går. Det gäller ju att hålla lite koll på kilona nu när jag slutat röka.....

Återigen får jag springa utmed vatten, inte hela vägen men en bra bit i alla fall. Jag vet inte varför, men jag måste springa i närheten av vatten!

I Växjö sprang jag runt Växjösjön (fortfarande den bästa turen), i Malmö blev det runt Pildammen. Vad blir det i Bromma? (Åh vad jag längtar!)

Idag hade jag kameran med mig, var bara tvungen att ta lite bilder.

Det måste sett rätt kul ut, jag har joggat, promenerat och fotat om vartannat,

men man kan kanske säga att jag intervalltränat idag!

Trött

Trött, trött, trött.
Jag är så trött, men det är inte så konstigt, har jobbat åtta dagar i sträck.
Akuten har varit mycket välbesökt varje dag.
Folk blir bara sjukare och sjukare.
De flesta som kommer till oss är dock inte det, och orsakar bara köer och irritation. De stjäl tid för dom som är riktigt sjuka, tyvärr. Man önskar att man kunde skicka iväg dem. Att landstinget hade lite mer råg i ryggen, men ack nej. Tänk om det skulle hända nåt! Vilka skriverier! "Blev avvisad från akuten, fick inte hjälp med sin smärta!" Det är så det skulle bli...
Folk söker för att de haft ont i huvudet någon timma, de går till akuten för att sitta där och invänta sin tur, vilket ju ofta tar sin tid eftersom de prioriteras väldigt lågt.
Dom har inte ens provat att ta en Alvedon! Vad fan är det med folk?


Men jag älskar ändå akuten, inget annat jobb har gett mig så mycket tillfredsställelse.
Häromdagen tex, kom den trötte gamle maken, han som till vardags tar hand om sin cancersjuka hustru, och tackade för ett mycket ömsint och trevligt bemötande. Han hade tårar i ögonen när han tog min hand, och jag ville bara krama honom.
Det värmer så otroligt, det finns inget som kan förstöra en sån dag.
För jag vet att jag gjort en skillnad för någon som verkligen behövt det.

Även adrenalinkicken man får när man faktiskt är med och räddar ett liv på akutrummet är oslagbar!
Patienterna som befinner sig där kommer inte alls ihåg efteråt vad som hände på akutrummet, dom har ingen aning om vilka vi är. Men vi vet...............

Det går bra...

Söndag och fortfarande rökfri!
Jag kör med mina Oliwer Twist under överläppen, för att hålla det värsta suget borta. Och det fungerar.
Jag är stolt, nöjd och mycket motiverad.

Nu får det vara nog!

Igår rökte jag min sista cigarett.
Jag har länge haft ångest för att jag röker, bara en idiot röker, bara en dåre utsätter sina lungor för detta mördande gift varje dag, år ut och år in.
Jag tränar, försöker äta sunt och så drar jag in denna skit i mina lungor!
Är det klokt? Jag är ju inget annat än en missbrukare!
Har försökt flera gånger innan, men alltid åkt dit igen. Tror jag kan feströka. Feströka? Vadå fest? Att förkorta sitt liv med 10 minuter för varje cigarett, är det fest? Skulle inte tro det......
Nu får det vara nog.
Idag är den första dagen i mitt rökfria liv!
Det kommer att bli en kamp, det vet jag, men mitt liv är värt att slåss för.


När det blir kämpigt får jag väl skriva av mig här....

Sichuanolja

Ser ni denna i någon av era matbutiker, köp den!

Ningtsus Sichuanolja är helt enkelt underbar! Alldeles fantastisk för oss som vill ha lite sting på maten. Helt klart beroendeframkallande! Och dryg.........I ♥ it!

Mat

Känner mig ganska nöjd med kvällen. Har gjort 8 matlådor att ta med till jobbet.

God ugnsstekt norsk lax, med massor av lime, till det ångkokt broccoli. Jag fullkomligt älskar fisk, och så har jag gift mig med en som inte äter fisk överhuvudtaget!!! (Fast jag älskar honom ändå förståss. Han har ju massor av andra goda egenskaper!)

Därför är det bra att passa på att äta det på jobbet, eller hur?! Att äta fisk ute är också en av mina favoriter.
Till er som tycker det låter lite ambitiöst med ångkokt, det är enkelt! Och det blir mycket godare, jag lovar. Vitaminerna bevaras, och grönsakerna behåller sin fräscha färg, man kokar ju inte ur dem som man gör när man kokar dem i vattnet.

Man måste absolut inte investera i en avancerad gryta, köp en insats på IKEA. Det kostar bara en bråkdel av det du hade fått betala för en ångkokare. Jag har inte så mycket utrymme i mitt kök så jag kan förvara specialgrejor till allt. Och jag vill ha bänkarna fria.

Tinas ängel.

Kom på att jag faktiskt har en pryl till som jag älskar, min lilla ängel. Jag är definitivt ingen "ängelmänniska", men den här betyder så mycket för mig. Jag har fått den av en fd arbetskamrat, Tina. Den påminner mig ständigt om att riktiga vänner är som diamanter, svåra att finna, men ack så värdefulla.
Har ingen kontakt med Tina idag, hon läste vidare, och jag flyttade. Men jag tänker på henne varje gång jag tittar på min ängel.
Vi som jobbade ihop då, gick igenom en mycket jobbig kris som berörde oss alla. En del gick vidare, andra inte.
Som ringar på vattnet spred vi ut oss, en efter en, och försvann. Endast de rädda, tysta och kuvade stannade kvar.

Florence

Min Florence. Den enda "pryl" jag har, som jag faktiskt älskar, den kommer aldrig att bli utbytt, glömd, gömd eller bortkastad.
Ett av Bertil Valliens vackra gjutna glashuvud, ur serien Brains.