Min kamera.

Äntligen har jag fått hem min nya kamera!
Den är enastående vacker och jag är lycklig som en liten barnunge, över denna teknikfyllda lilla låda!
Många, många timmar ägnas nu åt att försöka förstå sig på denna lilla sak också......
Men det kommer att bli bilder, det kan jag lova! Bra eller dåliga, det får vi se.
Har alldeles för lite tid bara, känns det som.......
imorgon åker vi till Kläppen för att tillbringa helgen tillsammans med sonen Martin och hans Jennifer.
Blir säkert många tillfällen att träna sig på kameran. Åh vad kul det ska bli!

Monas väska.

Det var väl ett j-a tjat om Mona Sahlins väska! Vad tror dom att de andra "nissarnas" kostymer och slipsar kostar egentligen?
Jag är definitivt inget "fan of Mona", men att hennes väska skulle "sticka i ögonen" på folk? Kom igen!
Det finns betydligt allvarligare saker att slösa sin energi på.

Andarna vaknar.

Så sakteliga, börjar jag känna att livsandarna vaknar till liv igen......
Efter denna mörka, kalla vinter, har jag börjat inse att jag faktiskt har ganska många saker, att se fram emot.
Det har man ju alltid egentligen, men av nån underlig anledning har jag haft lite svårt att se dem. Farligt nära en lätt depression.
Alla vet väl vid det här laget att jag inte trivs speciellt bra, där vi bor nu. (Vad var det jag sa, tänker nu i alla fall 2 av våra  vänner i Malmlö;)

Saknar stadspulsen, det här är som att ha återvänt till samhället där jag växte upp.
Nåväl, det är fortfarande väldigt lång tid innan vi flyttar in i vårt nya boende, men det händer ändå något. Vi har skrivit på alla papper, vi ska i dagarna välja färger, tapeter och inredningsstil. Det börjar liksom röra på sig lite.
Jag har köpt en ny kamera som kommer att leveras inom en snar framtid.
Vi ska belönas med ännu ett litet barnbarn, det ska bli sååå roligt.
Nu börjar det bli lite ljusare ute, och våren är snart här. Med andra ord, man börjar bli sig själv igen!
Herregud, detta låter som om jag haft ett litet helvete den här vintern. Så är det ju definitivt inte! Jag är bara lite lätt uttråkad! Vill ha lite mer "action" !

Men snart är gryningen här, och tvingar mörkret att dra in sina klor, skrev Karin Boye en gång.
Vackert och talande tycker jag.

Inspiration...

Fick ett mail från vår vän Ingrid idag.  Ett långt och härligt mail. Det var nästan som förr, när man fick "riktiga brev"! Hon skickade också en blogadress. Hennes söta dotter Kristina, och hennes pojkvän (som vi tyvärr inte träffat) gör en världsomspännande resa som vi kan följa på denna blogg.

Underbart! Nu har jag en sida jag kan gå in på, och se att det faktiskt finns en en varm, skön värld utanför detta vintermörker, som VI befinner oss i just nu!

Vad kloka dom är ändå ungdomarna, att göra en sån resa medans man är ung. Tänk vad dom får se och uppleva! Fina sinnesbilder och minnen, som man kan bära med sig hela livet.
Jag är helt säker på att man mognar otroligt, och får förmågan att att se livet på ett annorlunda sätt efter en sån upplevelse.

Åååååh, jag skulle vilja vara med..........
Staffan och jag drömmer ofta om att flytta till Thailand, eller nåt annat varmt skönt ställe,
 när vi blir "panchisar", och det dröjer ju faktiskt inte såååå länge ☺

Förbannade schema!

Jag trivs på mitt jobb, det är inte det, men schemat! Det är det sämsta jag någonsin haft.
Vi har ett s.k. önskeschema, du får själv lägga hur du vill jobba, med vissa reservationer förståss. Du måste ta ett visst antal helger och ett visst antal fredag, lördag och måndagskvällar. Efter det får man gå in och "diffa". Man får alltså själv justera så att bemanningen blir OK. Fungerar inte det blir man "tvångsdiffad".
Och det är samma visa varje schemaperiod (var 5:e vecka). Du har lagt ett hyfsat schema, du går in och diffar, och så blir du tvångsdiffad på de dagar du absolut hade velat vara ledig!
Önskeschema? Det låter bra, men fungerar inte i verkligheten!
Nu måste jag göra nåt åt det här. Jag vill helst jobba natten, men det är många som vill det, så jag lär få vänta.
Dags att flytta på sig? Igen....

Yes Yes Yes!

Nu har jag äntligen köpt en systemkamera!
Det blev en Nikon D3000.  Jag vet inte så mycket om kameror, och jag är nybörjare vad gäller systemkameror, så detta verkar vara ett bra alternativ (hoppas jag).
Den är inte levererad ännu, och nu när jag äntligen bestämt mig, så kan jag knappt vänta på att få lära känna min nya lilla vän!

Babykalender

Nu kan jag följa bebisens utveckling dag för dag, tack vare denna jättefina babykalendern!  Titta till höger, under:  Välkommen till min blogg!
Spännande att se hur "Kenneth" växer för varje dag som går.   (Bebisens "arbetsnamn" blev Kenneth, efter att vi sett Pixars underbara film "Upp!", Det var nån fågel.......;)

Tänk att lille gubben ska bli storebror.......

Har varit ledig idag, varit på stan och fått mig en dos av citypulsen. Jag saknar den så. Men det blir bättre när vi flyttat.
Det är bara det att det är så j-a långt till dess! Jag hinner väl deppa ihop fullständigt.....

Fredagsmys med Liam.

Igår hämtade vi Liam på dagis, lika mysigt varje gång! Han lyser upp som en liten sol och springer oss till mötes varje gång. Härliga unge!

Vi tog honom, och lite tvätt med oss hem och bara njöt av hans sällskap.

Kunde inte låta bli att lukta lite på det helgulliga örngottet som han sover middag på varje dag, innan vi slängde in det i tvätt maskinen!

(Jodå, både Cicci och Johan är fullt kapabla att tvätta själva. Men det är väl skönt om man kan underlätta lite för en småbarnsfamilj, de har det nog jobbigt ändå, med allt som måste göras, alla tider som måste passas osv, osv.)

Vi bestämde oss för att baka lite.

Mästerbagaren är igång. Inget får gå till spillo!

Titta farmor, så kladdig jag blev!

Ojdå!

Se så smarriga dom blev!

Lite ost och god marmelad, smaskens!

Nu sitter han och Staffan och myser i soffan och kollar på tecknad film.

Jag tror han det ganska gott just nu faktiskt!

Min tauering.

Jag tatuerade ju mig ett par dagar innan jul, och nu är den färdigläkt. Det har den i och för sig varit ett tag nu, det har inte varit några som helst problem. Det var bara första natten som den skulle vara inplastad.

Sedan har det inte krävts så mycket, tvätta ett par gånger per dag med antiseptisk tvål, lite försiktig insmörjning med en speciell kräm, i ett par veckor.

Jag tycker den blev jättefin!

Texten betyder: Må du leva, växa, bli stark och blomstra.

En liten hyllning till barnbarn, han som redan finns och de som komma skall.

Jag ska bli farmor igen i början på juli, Johan och Cicci väntar sitt andra barn!

Bajs i trappan.

Oj vilket liv det blev av Edvard Unsgaards statusrad på Facebook! Nej, fy och skäms! Det där luktar illa, nu menar jag inte det han skrev, jag menar skiten i trappan.
Snart vågar man inte säga någonting, man måste hela tiden tänka sig för så att man inte kränker någon. Allt du säger kan vändas emot dig, som han sa, advokaten.

Hans städfirma drivs av en invandrare, det är säkert så, men Gud, var han tvungen att tala om det? Det där ordet säger man aldrig ostraffat, har han inte lärt sig det? Passa dig noga Edvard, för det är inte politiskt korrekt att säga vissa saker!
Hon som torkade upp bajset var ryska, kanske. Det vet vi inte.
Men sa han att det var nåt fel med invandrare?  Det är väl snarare så att tolkningen ligger i läsarens huvud?

Här skriver man spaltmeter efter spaltmeter, om en man som kallar en invandrare för en invandrare. Han kallar en annan för ryska, var hon inte det eller? Det vet vi inte.
Mig kallar dom skåning fast jag är smålänning. (Alla dessa kränkningar, dag ut och dag in!;)


Vad det här egentligen borde handla om, i mitt lilla arma huvud,är:
Sen när började vi anse att det är ett normalt beteende att skita i en trappuppgång? Inte ett ljud om det...
Jag undrar mer vad det var för en gris! Är det inte bättre att läxa upp en sån skitstövel?

En ledig dag...

Sovmorgon.....

Ägg och sillmacka till frukost,  sen en vinterpromenad.

My epilator.

Ikväll vill sjunga epilatorns lov.....
Nu har jag avverkat ett helvetespass på akuten, och är ledig 2 hela dagar! Ära vare Gud i höjden!
Kvällen inleddes med ett härligt skumbad med ett glas vin på badkarskanten. Mmmmmm...........
Vinet smakar ju naturligtvis jättegott, men mitt glas har även ett annat syfte. Nämligen den att bedöva mig lite grann inför kommande aktivitet.
När jag badar, vilket inte så ofta sker nu förtiden, så passar jag på att putsa, fila, raka, ansa, klippa och rensa diverse saker på min eländiga kropp. Naglarna ryker, det ska filas på förhårdnader, skiten under naglarna ska petas, bikinilinjen ska ansas. Och det är här som min älskade lilla rosa epilator stiger fram i rampljuset.
Vad vore jag utan min helvetesmaskin? En skäggig, stubbig, luden liten gumma!
Jag blir helt vild när den lilla apparaten går igång! Började så smått med benen, det var liksom därför den fick ett nytt hem hos mig. Effekten var överraskande bra! Istället för den där förtretliga vassa stubben, som kommer redan efter några timmar (!) efter rakning, så höll benen sig acceptabelt släta ett bra tag efter en dos av denna söta lilla sak.
Uppmuntrad av detta gick jag loss på bikinilinjen, aj aj aj, det var inte skönt, det kan jag lova! När jag vant mig vid denna smärta kom turen till armhålorna! Oj oj oj! Det gick ju lätt som en plätt! Och Gud så skönt att slippa raka var och varannan dag!
Och nu till saken som kommer att få er att slutgiltigt omyndigförklara mig i era ögon...
Jag går loss i ansiktet! Med epilatorn! Huvaliga tänker ni förståss! Det kan man väl ändå inte!

Jag tillhör ju den mest otåliga sortens människor, så jag tänkte att: Va fan, jag kan väl testa! Ingenting är ju mer tidsödande än att sitta med en liten pincett och plåga sig, strå för strå! Och visst gick det, det gick riktigt bra dessutom. Dessa farmorshår på hakan, ni vet dom här stråna som inte fanns, eller i varje fall inte syntes, för ett antal år sedan, dom flög all världens väg! Det där svarta förbannade hårstråt som alltid dyker upp när man minst anar det. På skäggvårtan jag opererade bort för många år sedan. Jodå vårtan är borta, men inte håret!!!

Hur kommer det sig förresten egentligen att man får "skäggväxt" ungefär samtidigt som man skaffar läsglasögon? (Kan det vara att man inte sett dom innan bara?) Och hur kommer det sig att när man väl skaffat läsglas, försämras synen på ett så dramatiskt sätt att man är "tvungen" att köpa "riktiga" glas? Helst då progressiva förståss... Vem vill ha en ful liten ruta på sina glas?


Hur många gånger har jag inte tänkt när jag sett många av de gamla tanterna:  vem plockar mina strån på hakan när jag blir gammal? Vem kommer att bry sig om dem? Vem filar mina fötter och vem plockar mina bryn? Jag blir så ledsen och trött när jag tänker på det..... hur ska det bli?

Inte vet jag, men här sitter jag nu i alla fall och hyllar min lilla elektriska sak.
Vad skulle du ta med till en öde ö?

Jag vet vad jag skulle ta med i alla fall!
My little Philip(s) !

Dagens bästa!

Dagens, om inte veckans, roligaste kommentar fälldes idag av en av våra "stamgäster".
En gammal liten krokig krutkärring, vass i tungan som få, ville idag att vi skulle AID:s testa henne. Eftersom hon för länge, länge, länge sen passerat pensionsåldern undrade jag varför hon ville göra det nu.
Hon tittar sig lite omkring, som om hon försäkrade sig om att ingen annan hörde henne (och det tillhör inte vanligheterna när det gäller henne, kan jag lova!) och sa lite finurligt:
- Men jag är ju en gammal hora förstårru! 

Det kommentaren kommer jag sent att glömma, och för en gångs skull blev jag tyst.......... och hade väldigt, väldigt svårt att hålla mig för skratt!

Sköna söndagsmorgon.

Igår kväll satte jag en bröddeg på jäsning över natten i kylskåpet. Har aldrig testat detta recept innan, så det kunde ju bli helt fel, men också helt rätt.

Det blev jättebra. Smakade underbart gott med nybakat bröd så här på söndagmorgonon! Busenkelt var det också.

Vi kröp upp i soffan och myste med te och macka framför TV:n....

Här är receptet till 2 bröd:

25 g jäst
5 dl kallt vatten

1 msk socker (eller honung)

1/2 msk salt

1 msk olivolja

1-1,2 l mjöl

Kvällen innan du ska grädda smular du ner jästen i det kalla vattnet. Tillsätt salt, socker och olja. Rör i nästan allt mjöl, degen ska vara rätt lös!

Låt stå över natten kylskåpet.

På morgonen, sätt på ugnen på 225 gr.

Nu ska du forma 2 bröd utan att röra degen för mycket, du ska alltså inte knåda!

Grädda i 30 min.

Lycka till!

Let´s dance!

Äntligen! Let´s dance igen! Med mina taskiga arbetstider går det inte att följa någon serie på TV:n, eller nåt annat program som återkommer "samma tid, samma kanal".
Men Let´s dance är värt att lägga ner lite jobb på att försöka hänga med i.
Det är väl det enda programmet som jag verkligen skulle vilja vara med i (ja förutom alla filmer och teaterupssättningar då förståss, inom mig bor ju en Meryl Streep)! Tänk att kunna riva av en Cha-cha på dansgolvet!

Kvällen bjöd på idel överraskningar. Ta tex Stefan Sauk, han som alltid lockat med den där glimten i ögat. Han blev faktiskt, och det tar verkligen emot att säga det, men han var faktiskt lite........... äcklig...........
Ännu en illusion fattigare!

Victoria.........kommer inte ihåg, vem var det?

Molly, jodå, söt som en sockerbit, men.... Tjaaaaa...............hon fick ju bra poäng av juryn.

Willy? Precis som väntat, det var honom vi skulle skratta åt ikväll. Den enda skillnaden mot de andra clownerna som varit med, är väl att han bjöd otroligt på sig själv. Han tog inte sig själv på sånt fruktansvärt allvar som de andra gjort, förutom Kurtan då förståss. Och Willy, jag älskar dig ändå! Du behöver inte kunna dansa!

Elin Klinga. Kvinnan med de sorgsna bedjande ögonen, de som i ett litet kick kan förvandlas till en fullfjädrad karriärkvinnas spanande, spejande, jagande blick. Jag gillade det jag såg, även om inte juryn gjorde det lika mycket. Snyggt!

Peter Wahlbeck, denne man vars mentala hälsa ofta ifrågasätts av mig. Han? I Let´s dance, tja varför inte? Han hade säkert gjort succé på 40-talet...............i Transylvanien, eller Blackeberg.

Gudrun Schyman, vad oväntat att hon hade röd klänning? NOT! Men jag säger bara : Go! Go, Girl GO!
Läckert Gudrun!

Marcus Birro, orkar inte ens titta, blir trött av att bara höra namnet......kisspaus.

Claudia, vad gör du nu för tiden? Det var längesen vi sågs.  Läckert!

Rabih Jaber, har ingen aning om vem han är, men när han dansade såg han ut som en kramgo nallebjörn. Var han med i Idol eller nåt?

Agneta Sjödin! Jag har alltid tyckt att Agneta är så vacker, så även ikväll! Fantastisk!

Kvällens läckerbit (förutom Tony Irving då!)? Mattias förståss, en liten pudding som dom brukar säga, grabbarna!

Drömfesten blev inte så bra......

Det blev inte som jag trodde...........
Ernst-Hugo var den ende som höll stilen.
Robert var deprimerad och satt i en hörna och tjurade hela kvällen. Min älskade Hercule satt mest och snackade med Lisbet, brydde sig inte om mig ett dugg. Men det var väl kul för dom antar jag......
Charlotte fick så mycket sms hela tiden, så det var svårt att hålla kvar hennes uppmärksamhet nån längre tid, det var hennes barn som hela tiden undrade olika saker. Till slut blev hon faktiskt ganska irriterad och stängde av telefonen. De fick helt enkelt lita på barnvakten!
Tomtemor hade svårt att koppla av, hon for omkring i köket och tillrättavisade Leila några gånger för mycket. Leila gav med sig till slut, och det blev ris á la Malta till efterrätt, det hade vi väl inte räknat med precis......

Men Ersnt-Hugo och jag, vi ska ses igen. Nån annanstans.

Helgerna på akuten.

I min enfald trodde jag att det skulle bli lugnt på akuten över jul och nyår.
Ack vad jag bedrog mig, det var precis som vanligt.
Å andra sidan brukar man ju förfasa sig över att det INTE kommer lika mycket folk dessa helger. -Jaså, nu kan man hålla sig hemma, nu helt plötsligt blir man inte sjuk?
(Man blir aldrig riktigt nöjd, konstigt.)

Man söker för de mest triviala saker. Någon har haft ont i en tå i tre månader, och vill just idag veta varför.
En kvinna ville veta varför hon mådde så illa, vi påpekade att hon ju faktiskt såg ganska gravid ut, och det visste hon ju. Men varför mår jag illa? My God, vad säger man?

Visst har vi haft många som varit ordentligt sjuka också, men flertalet hade gott kunnat vara hemma och dricka glögg istället.

Är detta ett tecken på att det finns alldeles för många ensamma människor? Detta är enda sättet för en del att träffa nån som bryr sig?
Att kunna svara, om nån nu mot all förmodan frågar, vad gjorde du julafton/nyårsafton? -Ah, du vet, jag var ju tvungen att sitta på akuten, så det blev inte så mycket fira av........
Stackars dig......mår du bättre nu? 

Det är synd om människorna, sa Strindberg.

Drömfesten, gäst nr 6

Charlotte Perrelli blir min sista gäst.
För att hon är född i Hovmantorp i Småland, precis som jag.
För att hon är blond (eller var i alla fall) , snygg och smart. Hon har haft vett att tillfullo ta tillvara på sin talang, på alla sätt. Hennes musik däremot, är inte precis i min smak. En och en annan dänga har hon väl i och för sig fått till, men det är inte det jag gillar hos henne. Hon är personlig, har karisma och hon kör sitt eget race.
För  att hon handlar på Rusta och Chanel med samma stolthet.
För att hon kan gå i sylvassa klackar.

 Det är hon som får stå för glamouren på min fest!

Skitungar.

Det pågår en intressant diskussion, om en gubbe som utdelade en örfil till en tonårspojke, i media just nu.
Om sanningen ska fram, så har jag också vid ett flertal tillfällen velat utdela just en sån. Till nån liten j-a skitunge som tror att de äger världen.
Det är intressant att läsa för och emot, får man bete sig på detta  sätt eller?
Jag är en typisk våg, så jag har problem. Jag väger hela tiden för och emot och det tar tid att bestämma vilket jag egentligen står för. Våld är alltid fel, är min ståndpunkt, men å andra sidan...........
Ja ni förstår kanske hur jag har det?!

Men i det stora hela tycker jag det är beklämmande, att vi överhuvudtaget ägnar så så mycket energi på en örfil utdelad av en pensionär! Herregud!

Men han blev väl kränkt, den stackars lille skitungen! Och att känna sig kränkt, det är det värsta en svensk kan råka ut för tydligen! Och svensk vill man ju vara i alla lägen..........?

Drömfesten, gäst nr 5

Men min femte får bli Robert Gustavsson. Need I say more?
En fest med honom KAN inte gå fel!

Bullbak!

Idag har vi haft en sån där skön söndag,
som man kommer att minnas länge.
Mycket värme och mycket mys......
Vi har bakat bullar, Liam och jag, och han har varit så koncentrerad, så duktig och så stolt.

Och dom blev jättegoda!

Vi brände en plåt,

fast bara så där lagom mycket! ;)

Ingen bra början på dan, desto bättre slut!

Idag har vi varit iväg för att handla lite mat och en present till kvällens begivenheter!

Nåväl, när vi skulle hem därifrån startade inte bilen! Jättekul! Batteriet var helt dött, endast ett litet ynka klick hördes när Staffan vred om nyckeln. Startkablar inhandlades lite snabbt och en vänlig själ hjälpte oss att försöka komma igång. Nu gick inte det heller! (Tydligen är det svårare att starta en dieselmotor på detta sätt, eftersom tändningen inte fungerar på samma sätt som på en vanlig motor)

Jaha då var det till att köpa en bogserlina och invänta Johan, som kom och bogserade igång oss. Tack för detta säger vi!

Kvällen blev desto bättre!

En överraskning i form av en förlovning skedde på nyåret, Martin och Jennifer förlovade sig!

Nu fick vi se ringen, ursnygg tycker jag!

En flaska skumpa och två fina glas blev vår lilla present....

Det bjöds på en krämig och god pasta med oxfilé, jättegott!

Här är turturduvorna, och visst är dom jättefina tillsammans!

Vi önskar dem naturligtvis all lycka!
♥

2010

Gott Nytt år!

Vi firade in det nya året hos oss, med ett par goda vänner.
Riktig nyårsstämning blev det med fyrverkerier, mycket snö och en vackert frostig omgivning.
Jag önskar er alla en god fortsättning på det nya året!