Liams vilda bil

Adventsfika

 
 Sockerbagaren ♥

Och den här lille killen blev fem månader just på första advent! Hipp hipp hurra!

Jag hittade henne...

... nere i Gamla stan. Rantis-Camilla alltså. Där stod hon och tiggde nere i tunnelbana, Tänk så fort det kan gå ut för! Det var ju tur jag åkte ner. Vi drog en runda på stan, fotade förstås, fikade och pratade och pratade och pratade. Trots min heshet, fast på natten var jag ganska tyst på jobbet, utsliten i talapparaten skulle jag tro.
Men vad gör det, vi hade ju kul! Och det märks vem som är Camillas mamma, öppen, rolig och alldeles fantastiskt trevlig. Tänk vad bloggen öppnar många dörrar ändå.


Och så fattig var hon nog inte heller, hon bodde på Sheraton, jag säger då det! Och ett rum som lockade mig till att faktiskt skita i jobbet och gosa ner mig i en av de stora härliga sängarna. Fast innan hade ju förstås "gjort stan"! Men plikttrogen som man är...

Nu kommer det alltså "ett typiskt Annelie-inlägg", men tyvärr kan jag ju inte lägga upp det på Nina Xi:s fotoutmaning, som denna veckan har som tema "typiskt mig". Där ska man ju bara lägga upp en bild, och det är ju inte typiskt mig, eller hur? Jag vet faktiskt inte vad som är en typisk Annelie bild. Men det kanske finns nån annan  som kan tala om...?

 

Har kungen abdikerat, eller är han bara på toa?

Och nu kallar snart jobbet igen, så ha en bra kväll, alla ni som är lediga!

Och jag vill INTE se er på akuten inatt!

Men vad fan......

Vaknar och är rosslig och hes idag igen. Har ingen lust med nånting! Gör planer men ändrar mig sen.
Men nu har jag hört att Camilla (Rantamors dotter) är stan. Hon sitter ensam på en restaurang i Gamla stan och äter kalvfilé och dricker vin...

Det går ju inte för sig, jag tar tuben ner till stan och letar upp henne!

The weekend in Black and White...

The Weekend in Black and White

 

Jag visste väl att jag kände igen henne!

Häromdagen var jag ju på Ulriksdals slottsträdgård och åt lunch med en ny bloggvän.  En härlig utflykt som jag ser fram emot att få göra igen. Där fanns så mycket att titta på och kameran gick varm. Men jag såg också en bekant figur och nu vet jag ju vem hon är!
Två gånger i veckan är jag och en annan vän och simmar. Och det är den här damen också! Det måste vara hon, för de ser precis likadana ut. Fast hon är inte lika söt i verkligheten, och hon pustar och frustar när hon plaskar omkring. Hon är faktiskt ganska irriterande, för hon tar för sig ordentligen i bassängen. Simmar på, under och över folk känns det som ibland. Det är många som kastat ett ont öga åt hennes håll, men det bryr hon sig inte om ett dugg. Hon simmar lyckligt vidare i sin plaskdamm.

Hon kan gott hålla sig på hyllorna på Ulriksdal tycker jag.....

Tezzie!

Why do you do this to me? I hate it, but I love you, so okey....

She tagged me!

And forced me to answer some questions:

1. What 3 things can always be found in your refrigerator?  That´s easy, chili, cheese and milk!

2. What famous person do you (or other people) think you resemble?  Greta Garbo? Hahahahaha, I wish! I have no idea, someone said a long time ago that I reminded her of Eva Rydberg, a swedish comedian/actor, and I was quite flattered. I like her.

3. What are your superpowers? I can make a delicious pork pie with cabbage and mustard! Maybe it sounds incredibly weird, but is surprisingly good!

4. What do you do when no one is watching? Pickin my nose of course, doesn´t everyone?
And of course, I practice a lot on my speech I will keep when I win my first Oscar!

Well Tezzie, satisfied?

Love you anyway.....



Sepia Scenes...

Sepia Scenes

Onsdagstema...

Perfekt

 

Jag blir lika glad varje gång jag får pussa på dessa små perfekta fossingar!

Onsdagstema

Ulriksdals slottsträdgård!

Jag är hemsk ledsen, men nu kommer det sånt låååååångt inlägg igen. Ett sånt där med massor bilder. Jag har ju så svårt att välja bara ett par bilder, det blir lätt så många när jag har varit någonstans.
Men så här är det, jag tror jag funnit en diamant. Visserligen inte en oslipad sådan, men ändå. Denna slipade och vackra diamant har idag visat mig, hur härligt det kan vara att äta lunch på Ulrikdals slottsträdgård.

Lunch? Jag vet inte riktigt vad jag ska kalla det, men inte lunch i alla fall. Såna luncher får man nog bara i himlen tror jag, inget jag smakade var på något sätt osmakligt! Rekommenderas skarpt! Och du lär inte gå hungrig därifrån heller... Och jag lär väl få på passa på nu, för till himlen kommer jag nog inte.

Denna juvel jag talar om är ingen annan än Krönikören, hon och jag har alltså träffats idag, efter en tids kontakt genom bloggen. Det är alltid lika kul att gå in på hennes blogg och läsa. Här kan man läsa fyndiga, vassa, tankeväckande och humoristiska inlägg. Och jodå, det visade sig vara en riktigt trevlig bekantskap det med! Jag var väldigt nervös ska erkännas. Innan har jag träffat två av mina bloggvänner (Rantamor och Marie) och det har blivit så jäkla bra, kunde det verkligen bli bra en gång till? Jaaaaa, det kunde det. Och min nervositet släppte efter en stund, jag äter gärna lunch med denna kvinna igen! Om hon vill förstås, vad vet jag? Hon kanske tyckte jag var en riktig kossa....*skratt*
Tänk om vi kunde träffas allihop! Nej förresten, det skulle ju inte gå...... ljudvallarna skulle sprängas, stan skulle bli osäker, och Hänt i veckan skulle bli fullkomligt överhopade, det gååååår ju bara inte!

 

Fy fasen vad bra jag har det!

Grått, trist och kallt...

Ojdå!

I lördags var vi hos ett par vänner. De hade mycket ljus tända, bla annat ett jättefina lyktor som stod på golvet. Riktigt mysigt alltså. Men stearinet rann ut. När detta skulle fixas hade vi mycket svårt att hålla oss för skratt, och det berodde inte BARA på dryckesvarorna vi intog! Se själva.

 

Måndagstema...

Veckans tema är Hjälp

Då får vi inte glömma bort vår lilla skyddsängel som vakar över oss.

För visst har vi alla träffat henne nån gång i livet, eller hur?

Måndagstema